Det här med att folk tror att man är social bara för att man har djur kan jag bara inte greppa... 

minns alla gånger jag åkte tåg med Sune (kaninen) o alla som satt nära en skulle prata... Why?  

O som idag, där ligger jag på en gräsmatta långt bort från där alla andra ligger, bakom några buskar, halvt gömd bakom högt gräs som jag trampat ner med hunden i halvlång lina. Ok, jag köper att killen undrade om hans  hundar fick hälsa (för det var ju redan framme o hälsade) men sen när det visar sig att min hund ville slåss med hans hane o hans tik inte visade något intresse för min så kan  man ju gå... 

nä, då ska man stå och prata om det som vi uppenbarligen måste ha genemsamt, dvs hunduppfostran.

Han första fråga : varför har du honom inte lös? 

Mitt svar borde ha varit: varför har du inte dina kopplade? Men jag svarade istället att det var för att jag vill veta vart han är o se till att han inte sticker. O så började han prata om att det inte är kommandon de ska kunna utan veta när man måste lyda, o lyda matte måste vara viktigare o roligare än något annat o bla bla bla... där står jag allmänt obekväm i bikini... Vad i att jag ligger långt bort från alla andra människor får folk att tro att jag vill sluta läsa min älskade Game of thrones bok och börja diskutera hundpsykologi med dem? 

Bara för att man har hund betyder det inte att man måste vara social. Tvärt om, min hunds sällskap gör ju att jag kan slippa människors sällskap o ändå inte vara ensam!!! Jag vill inte vara social med främlingar när jag ligger i bikini med min bok långt bort från alla andra... och,  bara för att jag har hund så vill jag inte diskutera hans uppfostran (eller brist på uppfostran) med en främling. Vill jag prata med andra hundägare så går jag till en hundgård. Punkt. 

Förövrigt så hoppade jag Franz för andra gången idag, försökte göra läxan inför nästa veckas hoppträning, det gick ju så där. Tanken var att galoppera över bommar i en 8:a med tydligt markerade svängar o raktriktningar. Jag kunde inte ens galoppera ett halvt vart på ena volten. Bockelibockelibock. Jävla häst. När han inte  kom undan med att bocka så körde vi lite Wannabee spanska ridskolan men hopp på bakbenen o frambenen i luften. När jag lät honom hoppa några hinder så blev han glad, då gick han helt ok men sen sticker han efter hindret o går inte att svänga utan att han bockar. 45 min o till slut lyckades jag trava volten runt över bommarna utan bocksprång och utan att dansa på sidan. Han är så jädrans jobbig. Jag hoppas verkligen att han tröttnar på det beteendet snart för det är inte ens roligt. (Även om jag skrattar åt honom ibland). Den älskade lille hästen som tydligen bara vill hoppa högt, fort och rakt fram. 

Puss o hej