att springa en halvmara på 2h om 2månader! 

15.3km idag på 1.28.20 o jag hade kunnat springa längre, det hade gått. Ville inte, planen var 15km idag o det var ju inte precis så jag kände JA, snälla längre, men det fanns ork kvar i benen till nån kilometer till. Jag är dock orolig för uppförbackarna i Gtb, där är några stycken o backar tar musten ur mina ben, tappar rytmen totalt i både takt o andning av att springa i backar så jag måste verkligen öva på det. Fokusera ett pass/v åt backträning. Får spinga upp o ner i ravinen eller jogga bort till St Hans. Det är ju inte så att Lund är särskilt backigt annars.. 

Zams fick inte följa med ut o springa idag. Ger upp på honom. Han fick 1h promenad imorse, endast i koppel, fick inte springa lös alls men likförbannat haltade han en stund på em. Bara att invänta att lönen ska komma o sen ringa till Mörne igen, *svordommar så det svartnar för ögonen* 

Hur katten ska jag klara av att leva med min hund om han inte får lov att springa? Jovisst, mental träning, yeah, I know, men de som tjatar om det har aldrig träffat min hund, de har aldrig tränat "trix" med honom, de vet inte hur inåtanorden hysterisk han blir av det. Ok, bättre för benet än löpning men han kan riva hela lägenheten av frustration för att han inte fattar o mitt tålamod lämpar sig inte för trixträning, antingen går jag därifrån eller så lägger jag mig platt på golvet och skrattar så jag gråter när Zam försöker lista ut hur man ska stänga en dörr eller ligga på sidan eller hämta något. Har försökt att träna på att hämta grejer men asså, Nej, jag gav upp. Spår får bli nästa grej vi provar, så fort skolan är klar och vädret blir bättre, Där kan jag dessutom få hjälp och träningssällskap :) 

Ska försöka ta upp rallyn igen också till sommaren, nu finns där inte utrymme, den är ju inte direkt påfrestande för benen. Inte för att han blir så trött i huvudet av det men det är något o han tyckte det var kul! Hittar jag bara en klubb med en grupp som inte har en massa tanter som får för sig att min hund kommer äta upp deras småråttor så kan jag nog också tycka det är riktigt roligt. Gruppen jag tränade med på nybörjarkursen var inte så jätte roliga, där var någon som var riktigt trevlig men det kändes lite som att vi med stora hundar inte är välkommna in i små hundsgänget o det var ju bara jag som hade en stor hund. Brydde mig inte jätte mycket men det kändes så där lagom kul när de hejade på varandra o berömde varandra hela tiden o trots att min hund gjorde bättre ifrån sig än deras så sa de inte ett ljud till mig. Kom 2a på vår avslutnings "tävling" o ingen sa ett ljud. Men ja, så klarar jag o Zam oss också jäkligt bra själva, lika barn leka bäst o det är nog ingen som kan matcha oss två. Han är en jobbig irriterande stirrboll med myror i hela jävla kroppen som ingen egentligen står ut med för länge åt gången, precis som hans matte!   men vi är jäkligt trevliga o snälla när vi sover   

på tal om att sova, när man sover ensam i en 160säng så är ju tricket att bre ut sig så mycket som möjligt. Vilket Zam definitivt fattat (att jag ska få plats räknas liksom inte) så nu har han börjar med att i stället för att snällt placera sig i fotänden eller på ENA sidan, lägga sig i mitten mitten, precis där min väl utformade grop är. Ja, nackdelen med att sova ensam i dubbelsäng är att det blir en stor grop i mitten som matchar min rumpa väldigt bra! Iaf, eftersom jag är en sån snäll matte o inte vill störa min söta hund när han väl somnar (för orka att han börjar hoppa o studsa igen) så har jag börjat lägga mig ute på kanten, hyfsat strategiskt val för att jämna ut den där rumpformade gropen dessutom, o det coola med det är att istället för att vakna med kuddar o täcke utspridda i hela sovrummet (ja, jag kastar iväg kuddarna o vänder täcket upp o ner under natten) så har jag nu i nästan 1v i sträck vaknat på exakt samma plats som jag somnat på (med ena benet hängande ut över kanten) o med både kuddar o täcken kvar på sina platser. Vet inte om det är någon undermedveten rädsla för att röra mig o riskera att  trilla med huvudet före ner i bokhyllan och symaskinen som står bredvid sängen eller vad, men det känns som det är ett tecken på att jag sover bättre? Inbillar mig det iaf, även om jag fortfarande är trött så jag kan kräka på morgonen o somnar 20gr/dag när jag sitter o läser. 

o bara pga måste jag fortsätta läsa. det tomma löftet jag gav min handledare om att ha klart teorikapitlet innan imorgon visar sig vara ett extremt tomt löfte för det är ju inte ens suck i världens susning att det kommer hända. 

over and out

idag började jag o Zam hans nya "träning", eller, nja, mätning eller vad vi ska kalla det. 2v utan någon mental stimulering alls, 1v av "normalt liv" o sen 2v utan fysisk motion. 

känns som de första två veckorna blir svårast för mig, de sista två svårast för honom. Jag måste altså hålla käft, inte ens sitt, gå o lägg dig, tass,fot ingenting. Ska med andra ord hålla käft när jag är med zam de kommande 2 veckorna. Det är ingen liten utmaning. Han är ju inte precis den som håller sig lite undan så där mysigt för sig själv, han är lite mer "in my face" men det ska bli lite spännande att se om det kan ge resultat o gå att hitta den där perfekta balansen mellan fysisk o psykisk stimulering så han kan coola ner några hekton. Är duktigt trött på att han är stirrig som han är, hemma är det lugnt men som i helgen, då fick jag ha honom kopplad på kvällen för att han inte skulle hålla på o skälla o jaga katterna genom dörrspringan. Orka med honom, hade varit så skönt om han bara var LUGN, om han kunde vara lika lugn borta som han är hemma så hade jag varit så lycklig, nästan så jag stått ut med att han inte kan gå förbi andra hundar utan att försöka dra omkull mig. Men ja, han når snart den magiska gränsen 2år! Då allt ska vända! Då han helt plötsligt ska bli lugn o vuxen o trevlig! 

Han har dock börjat bli annorlunda, sover längre på morgonen, väntar längre innan han vill ut på dagarna, han har varit super med att hålla sig i över 1år men nu kan han ligga still i säkert 4-5h innan han ens börjar vandra rundor o leta saker att roa sig med. Det är riktigt skönt. O nu tänker jag inte ropa hej för tidigt o det har med största säkerhet att jag städar bättre, men ingenting har tuggats sönder på 1, snart 2 månader  så vem vet, magiska  2år kanske verkligen är magiska. 

ska dessutom boka tid till kiropraktor för honom, det är nått med bakkärran som inte helt stämmer, haltar lite till o från på ena bakbenet o det ser ut som det kommer från rumpan/ryggslutet. Han har ju alltid gått lite speciellt o han har fel på båda höfterna så jag tänker att det inte är en helt dum idé att få honom genomkänd redan nu o kanske få lite tips på hur jag bäst håller honom i form. 

o snart är det dags för årets första pass på gymmet, 1v försenat. Får dessutom bli ett spinningpass för Combaten var fullbokad redan igårkväll... ska se till att boka den i tid nästa veckan. De har ändat på schemat så några av passen jag brukade köra är borta, typ inga afropass, grymt irriterande. På fredagen är där knappt några pass alls men combaten är där iaf... bra det. O så börja löpträna ordentligt nu. Halvmaran är inom räckhåll tidsmässigt men absolut inte konditionsmässigt, har noll kondis efter över 2v träningsuppehåll men det lär jag känna med träningsvärken imorgon. 

ibland undrar jag hur smart min lille hund är. Kunde inte förstå vad det var han låg o tuggade på men insåg när jag tog det från honom att han hade virat in sitt tuggben i min filt... så han tuggade tuggben (vilket han får) genom filten, som han inte får tugga på.... rätt/fel att skälla på honom? tveksamt så jag skrattade bara, det var ju iaf 50% rätt. 

Var ännu en gång otroligt tacksam för barnlås på spisen. Kom hem från 1h's spinningpass o vad lyser om inte spisknappen. Då har han varit uppe o klättrar för att komma åt en grytvante o ett lock o vridit om knappen till en av plattorna, som tur var hade han inte låst upp barnlåset så värmen hade inte gått på. Pust o tack o lov för barnlås som fungerar på hundar. 

Har varit effektiv nästan hela dagen, upp o rida direkt på morgonen, ut o byta Zams täcke, fixa leksaker till mamma o skrivit klart 3/4delar av sjukhusrapporten som ska in först. O flippat ut ungefär 200 gånger på människor som förstör min planering genom att planera om våra möten gång på gång på gång på gång. Som om att jag inte har ett liv utan bara kan flytta våra möten hur som helst för att de blir kallade på andra möten??? Blir tokig, o dessutom via mail, var gång jag svarat att jag kan det datumet som föreslogs så skickas det ett nytt datum, o då pratar vi med 10 minutes mellanrum. Ring upp istället, hade kunnat skippa hela mötet o löst problemet över ett 30-40 minuters telefonkonferans. Ghaaaaaaa. Människor är nog de jobbigaste varelserna på hela planeten, eventuellt i hela universumet, 

Ska skriva klart resten av rapporten imorgon och den sista hemtentan på distanskursen så då är det bara en rapport, o 3 gigantiska skolinlämningar kvar innan jul. Det är nästan möjligt att hinna. Har bara typ 1v heltid i stallet o informationsinsamlig för nästa avdelning också. Fullt möjligt att klara av, Caus Im that good! 

O har hjälp: 

  zam är expert på att skriva!!!  

sitter jag bakom fördragna gardiner och sliter mitt hår. Kan nog låtsas att jag klätt ut mig till häxa just nu för att ge en bättre förklaring till varför jag ser ut som jag gör :P 

eller inte... 

wtf. nyduschad efter ett tufft spinningpass släcker jag snart ner datorn, tar hunden på sista rundan o kryper till sängs för att samla krafter inför morgondagens utmaning; bli klar med 75% av papret... just nu har jag 75% av angivet ordantal men de är uppdelade på ungefär 4olika uppsatser. På någosätt ska dessa slås ihop o bindas samman med en sån där osynlig röd tråd eller så skall beslutet fattas kring vilken inriktning jag ska ha och därefter raderas 50%. Mest troligt är det alternativ nr 2 som kommer ske. 

Så jäkla nice att köra spinnigen ikväll, eller, nä, det var det egntligen inte, jobbig var det o ont i knäna fick jag men sista intervallen, upp på 94-96% av max puls dvs bmp 185-190 ungefär, 3 minuter senare tillbaka på stående vilopuls på bmp 55! Älskar när jag får bekräftat att kroppen fortfarande är vältränad även om det känns som jag tappat formen. Har haft enormt hög vilopuls senaste två månaderna, legat mellan 55-65, helt sjukt, normalt är att den ligger på  42-47, känns som min idiotdiet bestående av socker och fett kan ha påverkat det ganska mycket o små förkylningar/infektioner i kroppen. men, får ordning på pulsen nu när jag börjar få lite ordning på maten. Banan o mango smoothie till kvällsmat idag, snuskigt gott. Förstår egentligen inte ens varför cravingsen vill ha choklad o konstgjort godis när man kan göra så mycket gott av frukt och bär. O jag menar, det tog 1v av att äta normalt för mitt midjemått att minska med 7-8cm o vågen att visa ca 2kg mindre. Hej vätskebildning! Hur mycket bättre insidan mår behöver jag inte ens gå in på. En vecka med ordentlig diet, dvs knäckebröd, fil, lagad mat, frukt och massa mjölk,  och resultet: sömnen är bättre, pulsen är bättre, koncentrationen är bättre (eller, nja kanske inte), magen är bättre, huden är bättre. Det finns inget som blir sämre o det är inte precis så det är svårt, jag menar, det är ingen "diet", det är normal kosthållning, sån man hade när man bodde hemma o gick i skolan. frukost, mellis, lunch, fika, middag o kvällsmat. The End. Its not rocket science! 

Träffade en grymt otrevlig gubbe från hyrsegästföreningen idag också, han ringer på dörren o stör, hunden blir tossig men lägger sig direkt o ligger kvar!!! jag säger att jag inte är intresserad just nu för jag pallar inte med när de ringer på dörren o han bara: Jaha, då måste du ha en jäkligt fet plånbok! Svarade med den bittra saningen: jag har inte alltid 80kr över för att betala er avgift. O då tyckte han att jag skulle "gå hem till mamma och pappa och be dem betala det åt dig". 

Fy fan vad otrevlig han är. Det är min förbannade rättighet att INTE vara med, ja, det gör ett jätte bra jobb o ja, jag har skickat iväg en medlemsanmälan ändå, men hans bemötande var så jävla otrevligt att jag hade kunnat bojkotta hyresgästföreningen för alltid. För det är så jäkla enkelt att när jag la upp min budget förra året och valde att gå ur så hade jag inte 80kr över varje månad. Nu har jag det, men "gå hem till mamma och pappa"... Fy fan säger jag bara. O gubbjäveln hette dessutom Ove. Av alla namn så heter han Ove. 

Men ja, Zam gjorde ett enormt framsteg i sitt lilla liv idag, vi mötte hans nya "ärkefiende" 10 åriga dvärgschnauzer Charlie. De tycker inte om varandra, vi började möta dem strax innan sommaren, de går alltid samma runda mellan 7.30-8.30 på morgonen o Charlie tycker inte om Zam så Zam har ju börjar käfta emot o det har bara escalerat. Vi möttes för några dagar sedan o då diskuterade vi om vi skulle släppa ihop dem, jag som inte vill att Zam ska hälsa i koppel föreslog hundgården men då hade de inte tid. Igår bytte de riktning när de såg mig men idag hade jag förberett en plan. Så jag föreslog att vi skulle gå en sväng ihop så jag vände o gick med dem en bit. Zam lugnade ner sig mkt fortare än Charlie så när vi kom till gräsmattan utanför oss så släppe vi dem (Zam fick ha kvar kopplet hängande för där är inte inhägnat) o utan koppel var ju Charlie inte särskilt kaxig så Zam busade rundor lite o Charlie gick o luktade honom lite i arslet. Sen ble Charlie trött på honom o skällde ifrån lite o då blev jag stolt över min kille för han backa direkt o sprang o lekte med en pinne istället. Så förhoppningsvis blir nästa möte i koppel lugnare. Vi mötte 3 andra hundar när vi lämnat Charlie, alla på lite distans (iaf en cykelbana mellan) o ingen av dem sa något till Zam o han sa inget till dem :) (promenaden efter var det nära slagsmål med 4st istället men det behöver jag ju inte komma ihåg). Han har dessutom nästan helt slutat bry sig när Simon hoppar fram och skäller på oss från sin trädgård. Vilket är grymt skönt eftersom vi går förbi Simons trädgård på ungefär 75% av våra rundor. Framsteg!!! Sakta sakta sakta faller småsmå saker på plats. O mantrat "alla hundmöten är positiva träningstillfällen" går om o om i huvudet på mig. En dag snart kommer vi gå förbi även den stora hoppande skällande svarta blandissaken utan att både jag o hans ägare är på väg omkull :) En dag! 

puss o godnatt världen