Senaste inläggen

Av isabel - 30 juni 2013 22:56

har insett att när jag inte pluggar så stänger min hjärna av iaf 75% av sin kapacitet. Jag har helt slutat tänka, vilket resulterar i att jag har absolut ingenting att skriva här. Jag kan sitta rätt upp o ner o titta ut genom fönstret helt utan att tänka någonting och igår kväll när jag inte kunde somna så funderade jag på fullaste allvar att börja räkna får. Det fanns helt enkelt ingenting i mitt huvud. En mycket mycket mycket märklig känsla. Min hjärna brukar gå på högvarv och för första gången på otroligt länge känner jag mig oerhört avkopplad, nästan så jag är stressad av känslan. 


Om saker klaffar så kanske semestern är slut om en vecka, först fick jag en viss panikkänsla kring det, hade ju sett fram emot att vara ledig HELA sommaren, men det hade varit helt underbart om det klaffar. För helt ärligt, semester på obestämd tid är inget för mig. Det här med att vakna på morgonen och inte ha någonting inplanerat på hela dagen är stressnde. Speciellt när det bara regnar o regnar o alla mina planer för lata sommardagar involverade fint väder. Det är inte så speciellt lockande att träna spår eller inkallning med Zam i ösregn. O Felix har åkt på bete o resten av hästarna åker på fredag så nu finns det ännu mindre att göra om dagarna så jobb är mer än välkommet! 

O det är bara tre saker som ska passa; Få jobb, hitta hunddagis och skaffa bil. Det kan ju inte gå fel! Förhoppningvis får jag ett check på två av tre imorgon. Förvisso bara ett tillfälligt jobb men det är någora månader av lön och sysselsättning, hade varit helt suveränt! O vem vet, kanske kan hitta on-knappen till min hjärna igen då också! 


Hade iaf en väldigt trevlig dag idag. Jobba i stallet, sista helgen, kanske sista någonsin, hur slappt som helst. Red ut o ponnybusa med Maria på Bess o Magnifiek, älskar dessa söta små ponnier, det går inte att ta dem på allvar, bara skratta när både jag o Maria satt på halvlånga tyglar o lät dem galoppa upp för backen o båda ponnierna bara slappa o fortsatta galopperna hur lugnt som helst.  Hela rundan var bara ett enda stort LOL. 


O så en trevlig avslutning på dagen hos jeanna, att sitta o käka o dricka kaffe med riktigt trevligt sällskap är så vansinnigt underskattat. Fast Zam blev lite besviken när vi gömde marsvinet o inte lät honom hälsa på det. Han förstod nog inte riktigt vad ett marsvin är för något men jag kände mig väldigt säkert på att han skulle prova o se om det fick plats i munnen på honom om han bara fått chansen. Är man jakthund så är man. Men han stendog i sängen 2minuter efter att vi kom hem. Själv tror jag att kaffet håller mig vaken för jag är inte det minsta trött även om jag knappt sovit i natt o varit uppe sen 6.30 Kanske dags att lära mig att jag inte klarar av koffein på kvällen. Men så är ju hjärnan på semester! 

peace out o hopp o lek! 

Av isabel - 23 juni 2013 18:33



har spenderat så gott som hela veckan i stallet, jobbat på fm, ridit Maja o Felix på em o hoppläger på kvällen! Finns det något bättre sätt att tillbringa en vecka? Nope. 

Har haft Ceman hela veckan o avslutade med att rida 2st 0.90 banor på Kolböra idag. Skulle startat honom på 0.90 och 1m men första ritten var så osäker så det var bättre att ta runda till på samma höjd. Har hoppat prinsen en del innan o han hoppar bra men ju fler dagar som passerat under veckan desto mer hjälp har han behövt o desto mer har jag insett att han inte kan. Red dressyr ensam i ridhuset igår och då gick det verkligen upp för mig att han är inte dum när han går emot skänkeln o vägrar svänga, 75% av gångerna så förstår han inte, 20% har han inte balans nog för att klara av det o endast 5% är det för han tycker det är roligare att springa rakt fram. Han har nog aldrig lärt sig att man ska lyssna på vikthjälperna och svänga för skänkeln. Sittande barbacka på långa tyglar var bitvis omöjligt att vända hästen. Han förstod inte vad jag ville. Så den inställningen hade idag när vi red iväg. Lillkillen är inte dum eller bråkig, han är bara oförstående. Det fick mig att hålla lugnet hela tiden, inte bli arg på honom en enda gång utan bara tänka "han ska bara lära sig" o om när man kollar på första ritten så var det rätt inställning. 


Under veckan har vi avslutat varje kväll med att säga vad vi gjort bra under ridpasset och vad hästen gjort bra och idag har Ceman gjort jätte mycket bra; Han har varit en stjärna hela dagen, gick super lugnt både dit och hem, har stått o gått runt super lugnt och avslappnat hela dagen (fick ändå vänta i ca 1-1½ h innan vi började rida fram). Han var nästan helt lugn på framridningen trots att han aldrig varit där o det var lite läskigt med nytt ridhus. Han litade på mig o hoppade framhoppningshindret direkt igen efter att dragit med sig hela hindret för att vi kom fel, han samlade ihop sig o fick bra ordning på benen och sög tag i hinderna när han väl förstod vad vi skulle göra och att han klarade av att göra det. O han höll sig på benen när vi var på väg att gå omkull. Det var det jag var absolut mest nöjd med. Vi trillade aldrig! 


Det jag gjorde bra var att jag höll mig lugn, jag bibehöll inställningen att vi var där för att lära o lät honom titta på hindrena han stannade på, lärde av mina misstag på första rundan o höll ett lägre tempo på andra rundan även om det innebar att trava så alla benen hängde med hela tiden. Jag höll huvudt kallt när vi var på väg omkull o fick upp honom med yttertygeln och kände att jag fattade ett klokt beslut med att stanna på 0.90 o inte ta upp honom på 1m. 



första rundan där! Lite si-så-där men vi kom runt o över alla hinder. Vad det var med 3an är jag inte helt säker på, men några grejer bidrog, 1: svängen innan, jag vågade inte driva på pga underlaget (2 hästar hade trillat innan o flera halkat), 2; det var bort från publiken o hästarna som stod där (vilket också bidrog på vägen till 6an) 3: precis bakom hindret så var det skugga så det kan ha varit svårt för hästarna att anpassa sig. Det var många hästar som hade svårt för det hindret nämligen. Sen tvärstoppet på 6an vetekatten egentligen, det var säkert jag som glodde på hindet! 



 
  Andra rundan var så mycket bättre. Mycket mer balans, lugnare mellan hinderna men mer sug o kraft över hinderna. Han kändes mycket tryggare på vad han skulle göra, var lättare att få bort från publiken, blev inget tvärstopp vid utgången o jag tror faktiskt vi hade hoppat 3an direkt om inte gubben viftat med sin mätpinne, för han kastade sig bort från gubben. Smått irriterande. Sen satsade han på att hoppa över staketet efter 2an/8an också, det var lite småkomiskt faktiskt :) Tänker jag att det kan vara bra att nyttja som bromskloss o så känner jag hur pållen samlar ihop sig för att hoppa! 


Är hur som helst väldigt nöjd med vår prestation idag. Övning ger färdighet så det kan bara bli bättre nu



Av isabel - 12 juni 2013 20:35

Igår var det examen, stor ceremoni med tråkiga tal och väldigt inspirerande tal. 

O jag gick, mot alla odds, ut med flaggan i topp! Fick ett B på min master uppsats, ett B. Det var så totalt överraskande och chockande så jag kunde inte fatta det. Jag menar, jag skrev hela analysen på 4 dagar, diskussionen påbörjades mindre än 24h innan uppsatsen skulle skickas in. Jag har aldrig slitit så panikartat med ett skolarbete som jag gjort med denna uppsat, aldrig varit så otroligt osäker och ifrågasatt min egen kompetens så mycket som jag gjort under denna termin. O så slutar det med ett B, näst högsta betyg. Det var chockerande i det mest positiva sätt jag kunde finna. Kan jag lyckas få ett B på en master uppsats så kan jag lyckas med vad som helst i mitt liv! 


Idag började ett nytt kapitel av mitt liv, något annat kan jag väl inte kalla det o jag började det på bästa sätt. Lång sovmorgon, lång promenad med hunden o sen jobbade jag några timmar på artikeln för jobb o sen la jag mig raklång i solstolen med Games of Throne i min hand. Kunde inte bli bättre!


Examensfest i lördags med grillning o trevligt sällskap, slappedag i söndags, tränade spår med min galne vovve i måndags o så examensceremoni igår följt av trevlig lunch med familjen o sen vin med klassen på kvällen. 


Grillmästaren på examensfesten var igång!   

rök så inåta h**e gjorde det också!! 

 O super fina blommor fick jag med 



Har varit en riktigt härligt vecka förutom att jag har hostat sönder lungorna på natten o inte haft någon röst på dagen. Har någon irrirerande luftvägsinfektion eller nått sånt som inte ger sig, inte jobbig nog för att vara helt utslagen men jobbig nog för att inte kunna träna. 

En del av mig börjar bli fullständigt tokig av att inte få träna, en annan del av mig känner att det är ganska bra att bli tvingad till vila. Tror att mitt ben äntligen kan få läka ut som det ska, alla muskler hinner återhämta sig o bygga upp sig lite. Inte för att jag äter något vettigt som kan bygga muskler på något positivt sätt men tror att det kna vara bra med lite ofrivillig vila. 

Malmö Milen på lördag, men jag får se om jag kommer springa eller inte. Blir det att springa så blir får det bli mer som ett lugnare träningspass för jag har inte fått ner tiderna alls på milen o inte alls tränat på att höja tempot o nu har jag inte rört mig på snart 7dagar så det känns inte som något upplägg för nått nytt rekord. Skulle ha fått ner milen på max 50 minuter var planen men har inte sprungit under 57 på hela året så det får bli att pressa ner tiden inför Iformloppet i september istället, efter Malmö Halvmaraton, som ska springas på under 2h :) 


Är färdig med trädgården nu också, 

 

före



under tiden


     

Mina föräldrar jobbar hårt! 

        

O spana in resultatet!!!!

Älskar min nya uteplats. Det är så skönt att kunna gå ut o sitta på en jämn yta, Zam drar inte in smuts o han kommer kunna vara ute året om utan att ta in 2kg lera var gång. Den absolut bästa investeringen jag gjort på länge (eller kanske någonsin)


   o här är utmaningen som börjar på måndag, lyfta upp rumpan några centimeter o få den lite fastare än vad den är nu är sommarens mål! Kombinera squats med att hoppa hopprep några minuter varje dag o sen självklart ska det till några timmar på gymmet varje vecka o 3-5 timmars löpning på det så ska jag nog få ordning på kroppen igen! 


 här är utgångspunkten (taget innan tvångsvilan började o med världens konstigaste ansiktsuttryck) o nu kan det bara bli bättre!

Kan jag bara få lite ordning på kosten så satsar vi på rutor i augusti!    


o självklart måste sötaste hunden få vara med på en bild också!    



Av isabel - 29 maj 2013 00:06

funderar på vilket som går snabbast, att skriva ett blogginlägg på 25 sidor eller för min skrivare att skriva ut 25 sidor... tror jag hade vunnit. 

Skriver ut hela uppsatsen i rött just nu för den svarta färgen är tyligen slut, utan att skrivaren vet om det.... den är lika förvirrad som jag. men jag kom iaf ihåg att det kan vara en bra ide att ha med en kopia av uppsatsen till seminariet. Får ju göra allt för att de ska bli godkänd


fick bädda om sängen ikväll också, en stor fet äcklig fästing låg mitt på sängen o gungade på sin feta välfyllda mage.  Dog lite av tanken på att jag kanske har sovit bredvid de i natt så nu kryper det i hela kroppen o jag tillbringade en allt för lång stund framför spegeln för att kolla efter äckliga kryp på min egen kropp. 

Fick för mig för nån dag sedan att Zam hade skabb, han har fått en allergisk reaktion mot fästingmedlet (som uppenbarligen inte hjälper ändå) o fått små såriga utslag över hela nacken o ryggen. Vet att det inte är skabb men det hjälpte ju inte precis när jag upptäckte ett konstigt bett eller utslag på benet igår kväll. Mest troligt nån kryp som bitit när jag hade lektion för ponnyhoppgruppen i parken. Men det kryper inte mindre i huden o slutar ändå inte klia över hela kroppen trots att jag rent teoretiskt vet att det inte är något som kryper runt på mig. Äckliga känsla. 


Måste köpa helt kritvita sängkläder så jag kan se alla kryp som potentiellt finns i min säng. Mina älskade mörka lakan är inte alls bra till det. 

Så högst upp på önskelistan just nu är vita sängkläder, och egentligen en vit hund så jag kan se äckeldjuren på honom också... 


Opponering imorgon, sen återstår förhoppnigsvis bara att göra lite kompleteringar för att sedan vara helt färdig med skolan, FÖR ALLTID. Ska bli så in i orden skönt. BARA det blir godkänt!!!! 


Ska skriva ihop en presentation av rapporten imorgo em också för det är chefsmöte på torsdagfm och jag har fortfarande inte hunnit göra den, måste få klart artikeln också, men den blir klar till nästa vecka, får skriva de på fredag, så det är lugnt. Nemas problemes o det löser sig sa han som sket i vasken. 


fortfarande 10 sidor kvar.. 

hmm, nr 2 på önskelistan är en snabbare skrivare.... 


Av isabel - 21 maj 2013 22:19

en dag ska felix inse att man inte kan bete sig hur som helst när man är skadad, idag var inte den dagen. O en dag ska jag lära mig att om hästen försöker galoppera ut genom dörren innan tränset är på kan det vara en bra ide att stanna i ridhuset, men idag var inte den dagen. 


Nog för att Felixen alltid är piggelin men idag var överdrivet till o med för honom, det var så jag väldigt starkt funderade på om han hade ont någonstans (mer än på det halta benet då) Halva rundan gick hur lugn o fint som helst, sen började vi takta, eller, ja, snarare gå i passage, på tvären. Han gick mer upp än fram så vi kom verkligen ingenstans, tryckte jag på honom så hoppade han. Blev omkörda av en bil, då hade vi "startbox lek" o stod o gungade upp o ner i småstegra/småbocka gungande, sen gick vi vidare i passage på tvären. När vi närmade oss svängen efter ca 2/3 av rundan så kom vi inte längre. Då skulle Felix inte gå fram alls, så då gick vi baklänges och snurrade runt på bakbenen några varv. Backade halvvägs ner i åkern kom vi, sen tänkte jag att, OK, fine, då får du väl gå tillbaka om du nu vägrar gå framåt. Allt för att faktiskt lyckas komma hem tillsammans och oskadda. Kände som det var en lagom bra idé att gå längst med 70-vägen när han är på det humöret men lille Felix kom fram till att det hållet var bättre än att gå tillbaka så han vägrade att gå tillbaka. Efter mycket om och men kom han tillslut fram till att det var bättre att takta åt samma håll som mulen pekade istället för att hoppa baklänges. Men lagom till vi kom till sista tvärsvängen o bara hade en raksträcka kvar hem så kom han på att det skulle vi inte göra så åter igen böjade vi hoppa baklänges, halvvägs ner i ett dike lyckades vi komma.



Var en bil som körde in på väge o stannade till för att titta på oss. Kändes så där lagom bra att stå med en häst helt vit av svettlödder som hoppar upp o ner som en jävla karusellhäst o sparka honom allt vad jag pallar i magen för att få honom att sluta backa ner i diket... Men men, vi kom hem, båda två tillsammans i ett stycke. O så var det rakt in i spolspiltan för att bada hela hästen. Normala fall tar turelund 45 minuter att skritta runt o man kommer tillbaka lite småfrusen om man rider i dåligt väder. Idag tog det 1h o 15 minuter o vi var dränkta av svett båda två.   galne lille häst. Han är egentligen snäll o han dummar sig inte för att vara elak men det är vansinnigt tråkigt att bara skritta vecka eller vecka så jag förstår honom, jag hade också hoppat upp o ner som en tok om någon tvingade mig att vara still vecka efter vecka, men det hjälper ju inte precis hältan... 


galnelillepålle... 


Av isabel - 20 maj 2013 01:39

eller var det tvärt om man skulle göra??? 

jag vet inte längre... är så trött att jag nog kan dö men på tok för nervös för att sova. Skickade in uppsatsen till min handledare idag, nu precis, kl 01.25 så nu är det bara att våndas i ovisshet fram till hon har tid att läsa den o återkoppla till mig. 

jag vet att den inte är bra, dummare än så är jag inte. Analysen skriven på 4 dagar, hela diskussionskapitlet + slutsatser + abstract skrivet idag o då började jag inte på riktigt förrän klockan var närmre 12 o pausa för att gå ut med Zam. Men jag kan inte göra något mer just nu, jag önskar verkligen att jag haft en, helst två veckor kvar nu efter att hon läst den så det fanns en rimlig chans att verkligen förbättra den utifrån någon annans åsikter o hennes hjälp, men , ja så går det när man börjar om för många gånger o inte förstår ett skit av vad man håller på med de första 3 månaderna av tiden. Det är inte precis så att jag suttit av tiden men i mars-april skiftet skrotade jag en halv uppsats där teori, bakgrund, inledning, metod och små delar av anlysen var gjort för det gick inte. så vad ska man göra. det är bara att dunka huvudet i väggen sitta dygnet runt och skriva en anlys på 4 dagar. o som jag skrev till min handledare, jag har 82 timmar kvar till inlämining o jag skrev HELA diskussionen på 12h. Det finns tid att förbättra bara hon tillåter mig. O jag har ju inte precis varit så överdrivet allert idag. 


Jag o mamma åkte till Gtb i fredags em, det var jätte skönt att åka upp redan på fredagen o ta det lugnt hela lördagen innan start o inte behöva sitta i bilen o krypa förbi vägarbete. 


Strålande sol och tryckande hetta fram till jag stod i startfållan, då kom åskan o extremlokala vansinnesregnsskurar. I startfållan fick vi 3-4 droppar, efter första kilometern såg det ut som om någon tömt en badbassäng. Det regnade vid några tillfällen under loppet men det var bara skönt för det var väldigt varmt. Men det fick över all förväntn att springa. Kände när jag kom i mål att jag hade kunnat springa fortfare Inte nån jätte ökning, absolut inte men nån minut bättre hade jag kunnat prestera. 2h 7 minuter o 26 sekunder blev offentlig sluttid.


liiite piggare och torrare innan start!


   

men väldigt mycket nöjdare och rödare i huvudet efter målgång!!



Sprang hela rundan i nästan samma tempo, något långsammare upp över broarna o backarna. o där folksamlingen blev för stor. Det var lite trångt vissa bitar men för det mesta flöt det på helt ok med inte så super mycket folk i vägen. Malmö Milen förra året var mycket värre. 

Ska satsa på under 2h på Malmö Halvmara i augusti, den maran är platt, med mindre folk och jag har hela sommaren på mig att träna så det ska gå som en dans! 


nä, ut med zam o så hoppas på att kunna sova någon timme. Får jag det svaret jag vill ha imorgon så lär jag inte a tid att sova förrän på torsdag kl 12 igen så jag måste ju passa på!

Av isabel - 16 maj 2013 22:31

det faktum att jag fortfarande är vaken nog för att kunna räkna är för mig ofattbart. Stängde ner datorn vid 01 i natt, ut med vovve, somnade vid 2, vaknade kl 5, satte igång datorn 5.30 o nu är kl 22.31 o jag har precis säkerhetskopierat álá tvångstankar delux. 2h har jag spenderat AFK idag för att lämna in telefonen på lagning, äta lunch och rasta zam. Det är sånna här dagar man är tacksam över trädgården för han hade inte varit så lycklig annats... han är inte så lycklig ändå, tycker jag är fruktansvärt tråkig som bara sitter här med ryggen mot honom o knappar o knappar o knappar. Men, livet är inte lätt när det är svårt försöker jag få honom att förstå o livet är inte helt tokigt när man får springa i trädgården o skälla på människor utanför staketet hela dagen heller! 


Just nu har jag 45 sidor uppsats, den enda delen som inte har kvantiteten redo att lämnas in är slutsatserna. De ska jag skriva imorgon. Kvaliteten däremot är en helt annan femma. 


I söndags påbörjade jag mitt analysarbete. Då hade jag inte ens läst igenom hela analysunderlaget, idag har jag 20 sidor analys. Jag hade en hela fm i tisdags ledigt för att åka med Fleluxen till veterinären, 2h paus i måndags för att åka med Zam till veterinären (vaccinering) o igår var jag ute o sprang på lunchen som paus. Förutom det har jag inte gjort något annat än att läsa o skriva (o självklart rastat zams)

Så nu har jag kvantiteten men kvaliten är urusel insåg jag efter att ha läst igenom den. vissa sektioner är klockrena medan andra är fruktansvärt lama. Balansen mellan resultat o teori är ojämn, de teoretiska argumenten är svaga, informationen återgiven speglar inte det jag egentligen vill presentera. 

Sen kämpar jag med det faktum att jag har ändrat min uppsats så ofantligt många gånger att jag kan ju inte minnas vad det är jag har för syfte o vad som är med i inledningen o bakgrunden. Så helt plötligt kommer jag på mig själv att börja argumentera för syften jag skrotade i vintras. Men vem vet, lite sömn i natt kan nog få problemen att lossna imorgon. 


för idag är jag lite förvirrad...  fick jag ett sms av Tina i em som undrade om Felix fick lov att gå ut idag. Nej svarade jag, för han har boxvila, 100 % säker på att det var onsdag. Som tur var hade jag sagt till henne igår att han skulle ut idag så när hon ifrågasatte det insåg jag att jag låg 24h fel i huvudet. Tror det blir så när man missar natten. Tänkte att jag skulle ha sovit nån timme mitt på dagen idag eftersom jag inte sovit i natt men de facto är att jag nu, 26år gammal har upptäckt den magiska drogen Koffein som jag uppenbarligen förtillfället är överkänslig mot så jag har varit superpigg hela dagen, minns inte när jag var så här vaken sist (förutom då att jag inte vet vilken dag det är, men det är förvirring o inte trötthet) Helt speedad. Koffein har dessutom en fruktansvärd vätskedrivande effekt på min kropp så min plan att ladda upp vätskedepåerna inför lördagens halvmara har ju varit så där lyckad. Har förvisso druckit mina 2l vatten idag men har gått på toa o gjort av med motsvarande liter. Jävlar vad det driver vätska... Övergick till att fylla på saltdepåerna i stället o käkade en påse lättsaltade chips till middag! Måste säga att jag nog har världens bästa uppladdning inför loppet; 

Ingen sömn, skräpmat, koffein och vätskedrenring! Men, en kopp kaffe innan loppet o en toa som väntar i slutet så ska nog en halvmara springas fort som satan! 


Men ja, sova lite innan jag ska starta upp den stora datorn igen. Uppsatsen är säkerhetskopierad på fyra platser så den ska nog vara kvar imorgon också... o sen ska jag innan kl 15 imorgon ha slutsaterna klara och förstärkt upp analysen tillräckligt mycket för att det ska kunna övertyga min handledare att släppa upp den för bedömning. För gör hon det har jag ytterligare 2 ½ dygn på mig att förbättra den o med tanke på att den blev skapad från grunden på 4 dagar kan jag göra underverk på 2½ till om hon bara ger mig chansen. 


ttan dog 

Av isabel - 14 maj 2013 22:03

jag dog lite innan ikväll. Var ute med Zam, vi gick där i vår egen lilla värld, han lukta på gräset och jag gick o dansade över det faktum att vi får lov att fortsätta korrigera uppsatsen fram till den 24 (även om godkännadet fortfarande måste vara inne den 21a) o så kommer där en liten vit fluffi hund springande. Den var lite större än Zams huvud. Men i full fart kom den, pälsen flygande. o Husse ropande efter: Fluffy stanna! Fluffy, fy, Fluffy, Kom hit! FLUFFY!!!!
Min hund sätter sig o jag bara väntar för att se vad som händer, när Fluffy kommer fram så skäller hon lite kaxigt på Zam som svarar med ett "hej ska vi leka" skutt, varvid hon kastar sig en halvmeter bakåt men kommer fram igen o skäller till lika kaxigt när hon fattar att Zam sitter fast! Jag tittar på henne, tittar på Husse som kommer småjoggande o ropande: Fluffy, Kom Hit! Tänker att jag kan hjälpa Husse lite på traven så jag släpper efter lite lite på Zams koppel så Fluffy hoppar ytterligare ett steg tillbaka, hon var inte alls sugen på att leka med min heltokiga buse utan vänder o travar en liten bit mot sin husse. Lägger sig sedan i gräset på säkert avstånd från Zam, skäller lite till o inväntar sin husse med rumpan mot honom. Sen följer en "tillsägelse/korrigering/what ever" som fortfarande får mig att le. 

Fluffy (dör av skratt att den heter Fluffy) lägger sig skyldigt ner på rygg med benen i luften när Husse kommer fram varvid han sätter sig på huk, förklarar för Mig att Fluffy ALDRIG brukar sticka på det viset, (detta samtidigt som han kliar Fluffy på magen) Efter att han förklarat situationen för mig så tittar han på Fluffy, lyfter ett pekfinger och "huttar" med det mot henne samtidigt som han i världens "bebisgulligullröst" säger: Fy Fluffy, Så får man INTE göra Fluffy, Fy på dej Fluffy. O så fort han satt koppel på hunden vänder hon sig om o fortsätter skälla på Zam. 

hela händelsen var bara skrattframkallande. För det första, hunden är en vit hårboll som heter FLUFFY!!! O sen hundens beteende, liten o kaxig men livrädd. Zam tyckte hon var skitrolig, han skrattade verkligen. O så Husse. Jag tycker att jag är ganska bra på att bedöma människors hundvana när man ser hur de beter sig o den mannen har nog aldrig uppfostrat en hund på riktigt. Hon hade honom lindad runt lillfingret, man såg på hela hunden när hon la sig på lagom avstånd: så, nu kommer husse till mig, Åh så lägger jag mig på rygg o är jätte söt. Det finns de som påstår att det skulle ha varit underlägsenhet men det tog inte expert för att se att det handlade inte om något annat än manipulering från hennes sida. (min hund gör nämligen exakt samma sak) O det var bara så komiskt att titta på. 

Men så kan jag inte, återigen, slås av tanken; hur hade senariet sett ut om det varit MIN hund som kommit i full galopp lös tvärs över en gräsmatta skällande. Att det får vara sån stor skillnad mellan vad små hundar och stora hundar "får lov" att göra. Gång på gång på gång blir vi "påhoppade" av småhundar där ägarna tycker att det är helt ok att de är lösa. Hussen i detta fallet var jätte trevlig och bad verkligen om ursäkt så jag håller inget emot honom, men andra kan ju få för sig att skälla på mig för att deras hund bråkar med min när DEN kommer lös. 


Det är klart det är skillnad, hade Fluffy varit en hund i Zams storlek eller större hade jag blivit vansinnigt osäker för det går inte att sparka bort en 30 kilos hund med foten samtidigt som man håller koll på sin egen 30 kilos klump o när Zam blivit biten av småhundar så har det inte lämnat ett märke men hade samma bett kommit från en stor hund hade det varit köttstycken som rykt. Så absolut är där skillnad. Men det är fortfarande lika irriterande var gång det händer o det är lika mycket koppeltvång på små hundar som på stora hundar men människor verkar inte förstå det. "ja men hon är så liten" är ingen ursäkt över att inte ha hunden under sådan kontroll som om den vore kopplad. 


Bara för någon dag sedan kom det en hund springande utanför trädgården. Den var nästan i Zams storlek (Wohoo en stor hund) Den sprang rakt fram till min granne o hennes (lilla) hund som gick förbi o skällde på dem o så kom det en kille springande efter o försökte desperat få tag på hunden (det gick så där) o då säger min granne: Ja, det är ju inte alltid så lätt att få fast dem utan koppel, (nått sånt) varpå killen svarar med: Nä, men det är inte min hund. 

Jag satt här inne o trodde inte mina öron. Nä, det är inte min hund? Smart drag att ha någon annans hund lös. Det är illa nog när man utsätter sina egna djur för faran att springa bort eller hamna i bråk, bli påkörd, springa ner en unge o riskera avlivning, men att ta risken med en kompis hund? Allvar? Passar jag någon annans hund så har jag dem aldrig lösa (utom i hundgården) för varför ta risken? Vissa människor är så urbotligt korkade. 


O nu ska jag fortsätta mitt desperata försök att få klart min analys. Jag har 207.5 timmar på mig innan den ska vara inlämnad o iväg skickat till opponenten o examinatorn men bara 144 tills den ska iväg till min handledare för att bli godkänd. (o det är där min absoluta skräck ligger) om examinatorn inte godkänner den blir det en komplettering, det vet jag att det kommer bli så det gör mig inget men om HON inte godkänner den måste jag vänta tills augusti innan jag ens får gå upp med den o det vill jag verkligen inte... så nu: JOBBA JOBBA JOOOBAAA



Ovido - Quiz & Flashcards