jag kan seriöst inte att klaga på min egen effektivitet när jag är i stallet. Roade mig med att ha på löparklockan med stegräknare, fick ha den avstäng när jag mockade för det blev konstigt när jag mockade för den räknade mocktaget som ett steg, men trots att den var avstängd under 2h mockning och under ridpassen så gick jag strax över 2mil under dagen. Mockade till typ 14 hästar o red 3.

Skrittade Carisma direkt på morgonen,hon har börjat gå ganska ok o känns frisk men fick tossespel när lektionshästarna kom in för att ryttarna skulle sitta upp o sen red ut igen, trots att hon hade 2 privathästar som sällskap skulle hon upp o daansa på bakbenen, fattar inte hästen att det är ganska dumt att balansera hela sin 650kg tunga kropp (plus min och sadeln) på bara två bakben? tydligen inte... men ja, lite underhållning bjöd vi på :p

nästa underhållningsmoment för folk som glor var Charlie, Red honom i paddocken en liten stund innan jag gav upp o tog ut honom på slingan istället. Det är så vaninnigt omotiverande att försöka rida dressyr på honom när han vägrar släppa efter i nacken, inget stöd alls i handen, släpper ryggen helt så han går som en felböjd banan. Han klarar inte riktigt av att göra dessa saker samtidigt som han lyfter på sina ben o paddocken var inte direkt nyharvad så han gick o snubblade gång på gång på gång o sen gav jag upp.

Får försöka bygga upp honom utomhus med långa uteritter innan han ska börja gå nån ordentlig dressyr för det är inte lönt när han går som han gör just nu. Det är så himla trist för han började bli riktigt trevlig att rida, han hade tillräckligt koll på sina ben för att hoppa lite o bära sig, men närmre 3 månaders "vila" har tagit ut sin rätt på honom så just nu är han svårare att rida än vad han var i september när han inte blivit riden på 1år. :(

Avslutade dagen med att hoppa Marcus. Det blev ytterligare underhållning för publiken...  Yey, det gick ju så där... Pay n'jump, 90cm, lätt bana, inga direkt höga hinder men ja, här kommer alla ursäkter för min värdelösa ritt: hade ingen riktigt framridning då vi bara kunde rida fram i lilla o ta 3 språng inne på banan som framhoppning, jag har inte ridit honom sen kanske november tror jag, har inte hoppat sen Roy blev halt så det var nog 1½ månad sen,

men felfritt runt banan tyckte jag väl vi kunde komma, men hästapållen var av en lite annan åsikt.

Hade nästan alla ungarna från måndagshoppgruppen sittande på läktaren så jag tycke väl att jag borde göra lite bra ifrån mig, men Marcus höll inte med. Andra hindret var ju ett rosa plank...   det var JÄTTE farligt  kom över det på andra försöket, sen kom vi fel i svängen till tredje så jag höll inte om honom med benen så det galopperade vi förbi, sen fick vi lite balans o tog 3,4,5 o 6 utan problem, då bara flög han på o så skulle vi ju avsluta med nr 7 o det stod ju bredvid planket   redan när vi skulle börja vända upp mot det 10m innan så kände jag att detta går inte, han tog inte skänkeln alls, skulle inte svänga o så bara känner jag hur hästen bestämmer sig för vart han ville gå, MELLAN hinderna, det var precis så vi fick plats där mellan stöden, o knasbollen hoppade mellan stöden så vi tog ett snyggt språng där mellan hindren :p lite synd för hade vi bara kommit över det sista snyggt så hade jag varit ganska nöjd med ritten för han gick helt ok från hinder 3 o fram. Men ja, så kan det gå. Det var ju bra på ett sätt för en av mina söta små elever hade vägrat på ett hinder o var jätte ledsen över det o innan jag skulle hoppa så stod jag o pratade med henne o sa att det är helt ok att stanna på ett hinder när det är ens första tävling men att hon var jätte duktig ändå, för hon var jätte duktig, så sa jag att om hon stannar o kollar när jag hoppar så kommer jag säkert också stanna på ett hinder, o det gjorde jag ju :p Så det var ändå lite kul att kunna ge dem ett bättre självförtroende för att de kan rida bättre än sin ridlärare      det var min plan hela tiden    (eller inte) De är lite söta när de efteråt kommer fram till mig lite lyckliga o säger: Men det gick ju jätte bra! Ja, det kan väl debatteras men va katten, bjöd på underhållningen o tänker att nån gång ska det väl gå bättre. ...

är bara så trött på min ridning just nu, kommer ingenstans... Charlie går rakt baklänges, Roy blir halt bara av att titta på ett hinder o dressyr med honom är mer värdelöst än att försöka få väggfärg att toka fortare genom att stirra på den, så fort man får Carisma i någon form av ridform så går hon sönder... börjar bli seriöst trött på det. kommer ingenstans, har inte utvecklat min ridning på flera år, utvecklingen av min ridning går baklänges för att uttrycka det snällt... saknar Chelsea, fan vad jag önskar att jag hade fått ta med henne hem när jag flyttade från Halmstad, tänkt att få ha henne hemma, fortsätta med privatlektioner (även om jag hade fått byta tränare för jag tror inte Tina hade kört från halmstad), kommit igång med hoppträningen med henne på allvar, hade kunnat vara ute o tävla iaf 1.20 med henne nu om jag bara kommit igång med hoppningen. Just nu känns det nästan som om det hade varit värt att bo kvar i Halmstad bara för att fått behålla henne... 

men ja, drömma kan man alltid o nu ska jag sluta vara negativ igen,.....

Fick in privatarna i tid efter hoppningen o var duschad o klar till att gå till tåget kl 16.00, Wow, lämnade stallet i tid en lördag, det har inte hänt på länge, men den lyckan fick inte fortsätta. Lagom till jag hade kommit hela vägen till tåget o precis bara skulle gå under tunneln o upp på perrongen så ringer telefonen, då har larmet uppe i personalrummet gått o han som står som larmansvarig just precis nu hade inga nycklar, så det var bara att vända på steken o promenera tillbaka till stallet. Har fortfarande ingen aning om vad som utlöste larmet men det blev återställt o sen gick jag ut i stallet för att invänta att klockan skulle flytta fram så det skulle vara lönt att gå till nästa tåg (1h senare) men då erbjöd snälla Tina att köra mig hem så jag var hemma innan 17   

Börjar få en sjuk träningsvärk efter gårdagens dubbelpass. Den där underbara träningsvärken som går hela vägen in i muskelfästet och skelettet så det känns som om hela kroppen är ett enda ömt blåmärke. Kanske är lite masochistisk men det är så skönt när hela kroppen värker av ett ordentligt fyspass. Jag tyckte inte Corepasset tog så mycket men att köra ett stenhårt combat pass efteråt gjorde susen. Var helt slutkörd när jag kom hem o nu efter att ha jobbat i stallet hela dagen så känns det i kroppen. Det var längesedan jag hade träningsvärk i magen, har glömt hur skönt det är :)

Har fastnat i filmen Epic Move. En parodi på "alla fantay" filmer med Narnia Häxan och Lejonet som grund. Riktigt dålig gjord men riktigt rolig bitvis. Kanske inte så super lätt att följa om man inte sett merparten av filmerna som den drar scener/karaktärer ur men när man har koll på grund historiken kring dem så var den riktigt underhållande så här på en trött lördagkväll.