idag tillbringade jag sammanlagt 2 h åt att leta efter nya jeans. Jag slutade räkna hur många par jag provat efter 15st... inne på HM hittade jag inte ett enda par som satt snyggt, satt de ok på benen så var de för stora i midjan, passade de i midjan så var de för små i benen. Några strechjeans passade men de är så osmickrande att inte ens ett skelett hade kunnat ha de på sig utan att se tjock ut. Hittade ett par billiga jeansshort som passade så det fick bli ett par nya shorts så jag kanske kan släppa tanken på att komma i mina gamla    Inne på MQ hittade jag ett par Levis som satt riktigt snyggt, men så tittade jag på prislappen, yeah, jag betalar inte 999kr för ett par jeans, så bra kvalité har de knappast. Så jag tänkte att nu ger jag upp o gick in på din sko för att iaf hitta ett par nya sommarskor, hittade ett par svarta tygskor med en gång och ett par ballerina, mycket lättare att hitta skor som passar än byxor. O efter att ha lyckats hitta skor så kände jag att jag ger Lindex en chans, en sista butik o Jackpot! Tog med mig 4 par jeans in i provrummet och 3 av dem passade kanon så jag kunde till o med välja vilka jag ville ha :) Så det slutade bra iaf.

Men jag förstår inte, idag provade jag jeans i storlekar från 28-32 o det sjuka kunde vara att 32orna kunde vara för små medan 28 var för stora. Storlekarna är så otroligt korkade så jag funderar på om det inte hade varit bättre om varje butik bara hade en sömmerska som sydde ihop byxorna efter varje kund. För jag menar, jag känner inte en enda kvinna som tycker att det är enkelt att hitta byxor. Antingen är de alltid för korta, för långa, för stora i benen eller i midjan eller runt röven, man får inte vara kort med stor rumpa, lång med liten rumpa, men en kan man inte heller vara lång med stor rumpa heller...

Barnkläder, pojkkläder framförallt fungerar om man är någorlunda kort och smal, när jag var tonåring så fungerade det att köpa kläder inne på pojkavdelningen men då var jag också spikrak i kroppen utan kurvor och utan fett. Tycker inte riktigt det ska krävas för att kunna köpa byxor, för visst,jag plockar gärna bort några kilo fett från lår o rumpa men knappast ner till hur jag såg ut i övretonåren. Herrbyxor passar bättre än dambyxor vilket är konstigt för jag tycker inte att killar generellt har några kurvor men de sitter bättre i benen och midjan än dambyxor, kanske för att de inte är designade för att strypa åt blodkärlen på en av tajthet. Men ja, Lindex gick iaf att lita på så det blev två par nya byxor, inhandlade på damavdelningen  

Så nu har jag byxor som är både hela och rena att ha på mig på anställningsintervjun imorgon. Hoppas på att få jobbet, det hade varit så skönt att ha inkomsten för sommaren säkrad. Borde egentligen sitta och skriva en evaluering av en evalueringsrapport just nu men efter 3h föreläsning och 2h seminarium så orkar jag inte spendera min kväll med det och OM jag får jobbet imorgon så kommer jag hoppa av kursen och då känns det som bortslösad energi att ha stressat fram en evalueringsrapport nu ikväll  Man kan ju inte göra arbete i onödan. Hoppas bara att jag får svar redan imorgon på om jag får jobbet eller inte. Finns inget värre än att behöva vänta. Vet inte riktigt just nu om jag vågar hoppas på det eller om jag ska fortsätta lägga all ledig tid på att skicka iväg nya jobbansökningar. Ska oavsett ringa pappas kollega imorgon, även om hon mest troligt inte kan erbjuda mig ett jobb så där på rak hand nu så är det bra att ha presenterat mig så hon vet att jag finns om det skulle dyka upp något inför hösten. Det gäller att planera