nu helt plötsligt örstår jag termen söndagsångest inför måndagsångesten. eller ja, ångest är nog ett lite ör starkt ord att använda men väldigt mild ångest är nog ändå rätt ord för vad jag känner just nu. Det ska bli kul att börja jobba, jag har inga ambitioner alls för att fortsätta vara student o då är alternativet att arbeta. Det ska bli pänande att prova något nytt, träfa nya människor, få nya uppgifter lära mig något helt nytt. Men det är lite skrämmande, på någotsätt känns det som om det är det riktiga steget in i "vuxenlivet". Att arbeta 8.30-16 måndag till fredag är egentligen vad jag vill göra, regelbundna tider så man vet vart/när o varför man ska jobba. Men samtidigt, lyxen från att ha disponerat in tid nästan hur man vill som student är något jag kommer sakna, det slog mig till 100% idag att imorgon ska jag ut med hunden, åka till jobb, jobba (eller ja, gå utbildning) sen åka hem hämta hunden gå tillbaka till tåget o så till stallet för att rida 2 hästar. Lär vara hemma igen runt 21-22 på kvällen o då är det bara att sova o göra sig redo för nästa dag. O så kommer det se ut, mer eller mindre, vissa dagar är det gymmet som väntar istället för stallet. o så kommer det vara i 4v. Det kommer vara konstigt, tror jag kommer behöva lite tid för att vänja mig. Sist jag jobbade regelbundet var när jag var i england o då jobbade vi 12h/dag 6 dar/v. Så det var inte riktigt samma sak. Lite märkligt känns det... Imorgon är jag en arbetande människa, inte student. Märkligt, det är mycket märkligt. Men satan vad vuxenpoäng detta skapar!